Hej.
Idag är ingen vanlig dag utan en alldeles ovanlig dag och jag tänker göra något som jag aldrig gör i normala fall. Jag tänker ventilera lite tankar här och inte skriva så inrutat som jag brukar.
Vet knappt var jag skall börja men vi tar lite politik som jag redan nu kan erkänna att jag är dåligt insatt i.
Satt och pillade med datorn igår och hade på tvn i bakgrunden och av någon anledning (ålder?) fastnade jag på lokala kanalen där man sände ett möte i kommunfullmäktige. Jag skall erkänna att jag blev lite skrämmd av det jag såg, just denna gång diskuterades frågan om bebyggelse i skeppsviken och frågan i sig är ju väldigt intressant MEN hur kan våra folkvalda göra det så fullständigt ointressant bara genom att ställa sig där framme och prata?? Någon står där och läser högt ur sina anteckningar utan att titta upp och läser dessutom fel ett antal gånger, någon glömmer bort vad han skall säga mitt i och lite generad får gå och sätta sig igen, någon låter som en karaktär i yrrol som lever i fantasins värld och någon står och skruvar lite obekvämt på sig för att man måste tala inför en grupp. Vad händer???
Dessa människor brinner säkert för politiken och Uddevalla kommuns bästa och det betvivlar jag ej men hur ska man kunna driva på sina frågor och åsikter när man ger intryck av något helt annat än passion, drivkraft och engagemang? Någon borde skicka dessa personer på kurs!
Kan ju bara koppla detta till min ledarroll inom fotbollen och hade jag uppträtt på något av dessa sätt hade jag snabbt hamnat i enorma problem, Hur kan man sälja sin idé om man ger intryck som visar på osäkerhet, likgilltighet och att man inte ens är förbered?
Skall sägas att jag nu bara refererar utifrån den diskution som jag såg och jag vet ej om det alltid är så?
--------------
Tänkte kasta loss lite gällande fotboll också och tala rakt ur mitt hjärta.
Bohuslän är ett litet distrikt när det kommer till fotboll och vi har små resurser gentemot vissa av våra grannar. Men jag tycker ändå att man skulle kunna vara betydligt kaxigare och mer framåtsträvande än vad man är. Känns som att allt skall vara jämnlikt och ingen får tro att man är något? Vet inte riktigt hur man skall göra men så länge det "lilla" tänket regerar blir det svårt att åstakomma storverk och varför skall vi nöja oss med det som är när man skulle kunna göra saker så mycket bättre? Jag talar lite medvetet i gåtor nu för att jag kombinerar tre faktorer som är direkt inblandade i detta: förening, förbund och skola. Och just samverkan mellan dessa är något som man måste utveckla ordentligt!
Tycker även att man måste ta en funderar på om man alltid skall spela safe eller gå lite offensivt i sina val av ledare i olika positioner, ett namn väger ofta alldeles för tungt och kunnandet blir inte ens prövat.
Så nu har jag öppnat mig lite vilket inte är så vanligt.
Grattis alla studenter som jag plågat på fältet ;)
Ciao
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar